en dag. för ungefär en månad sen hördes inte vi av på hela dagen. inte ett sms, träffades inte irl. ingen internetkontakt och på kvällen tänkte jag efter och då märkte jag att jag saknade dej. en dag. en söndag var det. att möta dej i skolan, ute eller att vi är om dagarna det gör mej så glad. du lyser upp min dag. alla minnen vi har ihop, allt. din humor är den bästa och man kan verkligen berätta allt, jag menar det verkligen allt! för dej. det är precis så det ska va. nu ska jag vara borta en hel vecka. 7 dagar, 168 timmar och några minuter (har inte hjärna för att räkna ut sådana stora tal) vi kommer inte höras av någon av dagarna. inte en enda. jag kommer skicka ett kort och jag hoppas det kommer fram som det ska för ibland blir det inte så. jag vet inte varför jag skriver sådant här, jag är inte precis speciellt bra på det. men poängen jag vill komma fram till är att du kommer vara otroligt saknad och att du är världens bästa vän. min bästa vän, föralltid.